sssandrakarlsson

Okej, jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har en vän som betyder så otroligt mycket för mig.
Om jag ändå kunde förstå hur du tänker, tycker och känner. Då skulle allt bli så mycket enklare för mig.
Du förtjänar det bästa av det bästa och kunde jag så skulle jag ge dig allt du ville ha, allt du behövde.
Men jag kan inte ge dig någonting, jag har ingenting att ge.
Mina skuldkänslor börjar ta över nu och jag mår riktigt dåligt. Jag måste erkänna att jag har inte sovit ordentligt en enda natt på fleera veckor. Det finns för mycket att tänka på och jag vet inte var jag ska göra av alla tankar.

I mitt hjärta kommer du föralltid ha en särskild plats, frågan är hur länge till jag har en plats i ditt.

Jag önskar jag kunde säga att de är en fas vi går igenom
En storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga att vi klarar det tillsammans
Att allting kommer ordna sig till slut
Men hur säger man till nån att här tar vägen slut
Och hur säger man till nån att hjärtat längtar ut

Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl

Och när jag ser mig över axeln på åren som bara gick
Ser jag allt som gick förlorat men också allting som vi fick
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,
den leder ingenstans