försök trösta någon när du själv gråter

Den här dagen hade jag gärna hoppat över.
Till att börja med så är jag barnvakt och har varit ända sedan igår morse. När jag vaknade imorse fick jag hjälpa mina systrar att ta sig upp ur sängen, packa deras gympaväskor, frukt och se till att domkom iväg till skolan.
När jag väl kom till min skola så skulle jag ha gjort ett matte B prov. Tog mig en titt på provet, men det gick inte.
Allt stog still, jag har aldrig gråtit förut för att jag inte kan göra ett prov. Jag menar man ger det ju alltid ett försök.
Men idag gick det inte. Jag började nästan bokstavligt talat gråta. Hur dålig är jag i matte? Visserligen är matte B ortoligt svårt.

Tog bussen hem och hann knappt innanför dörren innan det bar av ner till barngympan.
Jeremia kom ner och lämnade lilla syster och stannade och pratade en liten stund, mycket trevlig pojke :)

Föräldrarna
; "Ni är så otroligt duktiga, gud vilket tålamod ni har!!"
Andra gången jag har känt att tårarna var nära. Tjugo ungar som springer och inte en enda av dem lägger ens lilla möjlja uppmärksamhet till en.
En timme stod vi ut jag och sandra med ett leende på läpparna och inte en enda sur min.

Kom hem och insåg att cimberly spillt hela digistivepaketet över hela golvet. Bara börja damsuga!
Sen var det bara att ta hand om tvätten i tvättmaskinen, in med en ny hög och sen skulle jag laga mat, med all mat på sprisen nästan klar så går stömmen. Kålsvart blev det! Ringer mamma, pappa och anneli, INGEN svarar. Vi hörde inte telefonen...ÅH
Får ingång allt och vi ska börja äta. Ingen mjölk. Tack gode gud att vi bor så nära konsum.

Nu har pernilla gjort sin läsläxa vilket var pojken och tigern och den hatar jag mest av allt men det är bara att stå ut.
Nu sitter dom placerade framför TV:n och kollar på familjen annorlunda och efter det ska alla tre få krypa ner i sängen och jag ska ta en låååång dusch och bara försöka släppa denna hemska dag!

ADJÖ!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0