om du fick se mina drömmar
varför är du kvar hos mig? Inte fan kan du älska mig. jag är ju en börda.
Jag slåss med mina tankar och jag vet inte vem av oss som vinner. Hjärtat eller hjärnan. Jag vet inte vem jag vill ska vinna heller. Och vad vinner man? Finns det någon oskriven regel som säger att man bara får följa sitt hjärta? De känns som att bara för att hjärtat säger en viss sak så behöver inte det vara ens i närheten av rimligt. Fast då kommer ju följdfrågan, finns de något som är rimligt i mitt huvud då?
Jag vet inte, du vet inte och vi vet inte. Jag vet i alla fall att jag behöver dig.
När elin och jag kom hem efter jobbet igår så kröp vi ganska snabbt ner under täcket. VI slängde i Hannah Montana the movie i dvd'n och när klockan närmade sig tolv så var de dags att ge john blund en chans. Han lyckades dock inge bra för varken jag eller elin har sovit särskilt bra inatt. Svarat i telefon runt klockan tre har jag gjort men de minns jag inte. Väldigt schysst av mig att lägga på i örat, felåt för de..
Känns lagomt kul när man får telefonsamtal på kvällen och frågan är "ska du med?" och man måste svara nej för att man ska till jobbet på morgonen efter. De gör ont i själen, haha
Nu känns de dock väldigt skönt, jag är inte bakfull och jag kommer förmodligen komma i säng i tid för jag är trött redan nu.
Jag är hungrig och ikväll väntar lövbiff och pomfrittes. Känns otippat. Men men de kunde ju vart värre!
Om man kanske skulla vila ögonen en stund? Ja måste ju vara vaken ikväll för då är de ju beck!
Till veckan väntas nervösa nerver, tandläkarbesök och lite jobb. Vi hörs då, puss
Kommentarer
Trackback
