En styrka utan dess like
Vi har klarat mycket tillsammans och vi har kämpat allihopa lika mycket. Vi har gett upp men vi har hjälp varandra upp igen. Vi har funnits där i vått och torrt. De vi delar med varann vet jag ingen annan som gör. Vi har ingen vi kan prata med om våra problem. Men vi har i alla fall varann, och de är allt som behövs.
Jag hör hur mamma sitter och snyftar. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag finner inga ord. Jag kan inte göra något den här gången. Det är ingens fel. Vi kan inte skylla på någon och arbeta oss igenom det. Vi måste helt enkelt bara ställa oss upp igen. Men de är svårt, de är svårt för nu vet vi inte vad vi ska göra. Jag blir så rädd när jag ser henne så orolig. Det gör ont i mitt hjärta. Jag vill bara somna och att pappa ska säga imorgon att allt är ordnat och att de inte är någon fara.
Jag vet att jag inte tror på Gud. Men skulle han hjälpa oss nu så lovar ja att jag ska ge honom en ärlig chans.
Älskade systrar
